Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.